Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys ?principalkomponentsanalys ? har genomförts för att kartlÀgga fysikundervisningskulturer pÄtidigare respektive senare Är inom grundskolan. Syftet Àr att undersöka vilka likheter ochskillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att ? med hjÀlp av tidigareforsking och litteratur ? se vilka möjligheter och problem som kan uppstÄ för elever och lÀrarei och med dessa fysikundervisningskulturer.

Uppsatsen syfte Àr att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella grÀnser. Uppsatsens slutsats Àr att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan anvÀnda nationell kultur som en referensram till att skapa förstÄelse för kulturellt relaterat beteende..

Under min praktik inom landstinget i VÀstra Götaland, VÀstra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i VÀst, sÄ blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillvÀxtmotor kan se ut. Kultur i VÀst Àr en av flertalet kulturutförare vars verksamhet Àgs av VÀstra Götalandregionen. Det finns Àven de organisationer och föreningar som agerar pÄ uppdrag av VÀstra Götalandsregionen genom samarbeten..

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.

Although research on gothic fiction has given limited attention to children?s fiction, the last two decades have witnessed an increasing interest. To date the focus has been mainly on English literature with a recurring tendency to define children?s gothic fiction as a text corpus separate from gothic fiction in general. As a result, children?s gothic fiction has become isolated and is not considered as part of the gothic genre, neither the literature nor its adaptations.The aim of this study is to view children?s gothic fiction as an integral part of the gothic genre.

Syftet med rapporten Àr att förbÀttra och effektivisera Kultur SkÄnes kommuni-kation med sina externa mÄlgrupper. Som ett led i processen har en mÄlgruppsanalys gjorts, dÀr resultatet blev en ny mÄlgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjÀlp av en mÄlhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkÀtutskick och djupintervjuer med mÄlgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur SkÄnes kanal hemsidan Àr i fokus i undersökningarna, dÄ den ansÄgs ha stor potential..

Kultur som en strategi för tillvÀxt i en stad blir sÄledes allt mer vanlig, dock saknas en mer ingÄende studie kring Jönköping som stad..

Lundh, P. Kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan pÄ olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan anvÀnda kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. Metoden Àr en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att lyfta fram och öka förstÄelsen för lÀrares roll i skolans visuella kultur. UtifrÄn detta syfte stÀller vi oss tvÄ forskningsfrÄgor: Hur berÀttar lÀrare i Ärskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstÄ skolans visuella kultur genom deras berÀttelser? I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lÀrare verksamma i Ärskurs F-3. I analysen av empirin anvÀnder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus pÄ textens ordval och modalitet.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare Äldrarna (Ärskurs 1-5). Vilka förutsÀttningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanen i fysik. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativ (intervju av verksamma lÀrare) och kvantitativ (enkÀt med de intervjuade lÀrarnas klasser) metod, med betoning pÄ den kvalitativa metoden. PÄ sÄ vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vÄr studie visar att samarbetet mellan lÀrarna, som undervisar i fysik under de olika Ärskurserna, inte fungerar som det borde och dÀrför Àr det omöjligt att sÀga om eleverna fÄr tillrÀckligt med fysikundervisning för att nÄ samtliga mÄl i slutet av Ärskurs 5. Vi kom ocksÄ fram till vad lÀrarna önskar att de skulle vilja förÀndra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rÀtt riktning.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrÄn begreppen kultur och etnisk mÄngfald. En undersökning har gjorts pÄ fyra fritidsenheter, pÄ olika platser i SkÄne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mÄngfalden. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om och hur fritidsverksamheterna anvÀnder sig av kultur och etnicitet ute pÄ enheterna.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

I denna uppsats undersöker jag ett antal lÀromedel avsedda att anvÀndas inom SFIundervisning. Metoden jag anvÀnder Àr representationsanalys och teoretiskt anvÀnds Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur verkar de undersökta lÀromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta lÀromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur bestÄr av ett antal egenskaper som framstÀlls som typiska, eller efterstrÀvansvÀrda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tÀnkbara representationer av dem inte problematiseras.